Inspiration

Vi har sagt det förut och vi säger det igen – att få kommentarer på våra publicerade bilder och blogginlägg är väldigt roligt. Det är inspirerande att höra någon annans åsikt om något vi gjort och kanske också få en ny infallsvinkel, en ny tanke.

Inspiration får vi också genom att titta på andras bilder. Detta ägnar vi oss nästan lika mycket som åt vårt eget fotograferande. Att se någon annans arbete, se hur någon annan fångat något ger tips, idéer och ännu fler tankar. Det är fantastiskt hur många duktiga fotografer det finns – både amatörer och proffs.

Att vi skulle vara någon annans inspirationskälla är inget vi tänkt på eller ens funderat över, men häromdagen fick vi en bildkommentar från en person och ett mail från en annan där det talades om hur vi inspirerade dessa människor med våra bilder. Vi kan villigt erkänna att vi blev både tagna, rörda och berörda. Det är stort att kunna inspirera någon. Och tänk att dessa personer tog sig tid att skriva till oss och berätta om det. Det värmer. Tack!

Och till alla er som inspirerar oss – ett STORT varmt tack. Vi hoppas att vi kan ge er lite av all den inspiration och glädje som ni ger oss.

Värme

Att stjäla en bild

Vi är amatörfotografer som fotograferar för att vi tycker det är kul. Våra bilder återfinns på Flickr, i bloggen och ibland på andra ställen. Om någon vill använda någon av våra bilder i sin blogg eller på sin hemsida så blir vi lätt smickrade. Och i de fall vi fått frågan har vi nästan alltid sagt ja. (Undantaget var någon som skulle sätta upp en webbsida där vår bild skulle användas i reklamsyfte och där vi inte ens visste vad personen i fråga skulle sälja). Dock vill vi att den som får tillstånd att använda bilden talar om var bilden kommer ifrån.

Häromdagen fick vi för oss att testa Googles bildsök och se om en av våra mest populära bilder fanns någonstans. Döm om vår förvåning när den kunde hittas på över 300 sidor utan en endaste hänvisning till oss. Istället hänvisas till en sida där den lagts upp till en början. Personen som ansvarar för den sidan skriver att om man hittar sin bild där och meddelar honom/henne så ska han/hon ge cred till den som äger bilden. (Lite märkligt där…. det hade väl varit bra att göra så från början). Vi mailade och påtalade att bilden var vår och att vi gärna vill ha vårt namn där. Svaret vi fick var att bilden nu tagits bort.

Som sagt – vi är amatörfotografer och vi fotograferar för att det är kul. Dock är det mindre kul att upptäcka att en av våra bilder använts helt olovandes i så stor utsträckning.

Här är en av våra bilder, men inte den som olovandes användes på en mängd bloggar:

Kolla själv, används någon av dina bilder utan lov på webben? Gå in på google.se och sök under Bilder.

Livet på landet

Vi bor i Gnesta. Gnesta kommun ligger i Sörmland cirka 7 mil från Stockholm. I kommunen bor omkring 10 000 innevånare och av dessa bor drygt hälften i tätorten. Och i tätorten – det är där vi bor.

En av de mer fascinerande uppgifterna om vår by är att det i tätorten finns fem restauranger med pizza på menyn. Vi har också flera olika ställen med Thai mat, en grekisk kolgrillsbar, en riktigt bra restaurang vid sjön och sen det mer exklusiva Södertuna slott. Om man dessutom betänker att vi både har en stor ICA-affär, en Konsumaffär (eller heter det Coop?) och ett stort Hemköp så kan man undra om Gnestaborna hinner göra annat än äta?

Thai Take Away

Vi har också ett trafikljus. Även detta är lite speciellt då ytterst få bryr sig om det. Fotgängarna traskar ofta på mot rött och bilarna släpper oftast fram fotgängarna även om bilarna har grönt. Troligen har detta att göra med att om en fotgängare trycker på knappen för att få grönt så slår trafikljuset om direkt. Alltså enklare för bilarna och snabbare att släppa fram fotgängarna direkt, utan inblandning av trafikljuset. Dock befolkas byn på sommaren till stor del av sommargäster som inte riktigt har kläm på detta vilket gör att man givetvis inte kan ta för givet att alla bilar stannar.

Vår lilla by är fantastisk på så många sätt men har givetvis, som alla andra ställen, saker som kan förbättras. Vi som pendlar är dock övertygade om att vi har Sveriges vackraste utsikt från tågstationen.

Utsikt från tågstationen i Gnesta

Vi är ofta ute och fotograferar, vet ni som följer bloggen eller som hittat våra bilder på Flickr. Dock har vårt fotograferande under resor, av händelser i Stockholm, bröllop och annat gjort att vårt dokumenterande av vår närmiljö fått stå tillbaka. Det är lite synd för den sörmländska naturen är så fantastiskt vacker. Snart är hösten här på riktigt, det är vackert här då också. Vi får helt enkelt se till att ge oss ut i naturen framöver.

Semestern är slut, men inte bilderna

Nu har vi jobbat i två veckor men vi har fortfarande inte hunnit gå igenom ens hälften av alla bilder vi tagit under våra fyra veckors ledighet. Fortfarande håller vi på med bilder från vår resa i södra England. Och den resan var bara den första av flera vi hann med under ledigheten.

Nu är ju sommaren inte slut bara för att semestern tagit slut. Vi har fortsatt att njuta av lediga stunder på såväl helger som kvällar. Vi har hunnit uppleva en utställning på Nationalmuseum, besökt ett Street Art-evenemang , tittat på dans i Vitabergsparken, hejat på löparna i Midnattsloppet, sett flera olika artister uppträda under Kulturfestivalen i Stockholm och fotograferat ett bröllop i Malmköping. Hårddiskarna här hemma är med andra ord fullproppade med bilder som väntar på redigering.

Men innan vi  tar oss fram till alla de där bilderna vi tagit efter semestern ska vi först redigera klart semesterbilderna och kanske skriva några rader här i bloggen om vad vi varit med om i London, Riga och Prag.

Även om semestern är slut så har vi många minnen och bilder kvar. De kommer vi att leva på länge och vi delar gärna med oss. En del av våra bilder kommer ni hitta på Flickr.

Oxford

Man kan säga en sak om Oxford – Man ska INTE köra bil där. Det står klart och tydligt på en massa skyltar vid infarterna att man inte ska ta bilen in till city. Man ska läsa de skyltarna väldigt noga och man ska ta till sig budskapet.

Vi gjorde tvärtom och trodde i vår enfald att vi skulle hitta en parkering inne i stan. Det gjorde vi inte. Däremot körde vi fel och någonstans i allt detta körde vi också i en bussfil. Det får man inte göra. Och om man gör det kan det hända att man får böter hemskickade till sig. Så gick det för oss. Dock var vi lite smarta i vårt bilåkande i Oxford – vi fattade snabbt beslutet att försöka lämna tillbaka bilen till hyrbilsfirman  lite tidigare än planerat. Vi hade dessutom turen att av misstag köra in på just den gatan där bilen skulle återlämnas. Detta skedde till råga på allt 40 minuter innan stängningsdags.

Sen var det bara att vandra in i citykärnan och leta boende. Inte så smart att inte ha bokat eller ens kollat upp detta. Men vi hittade ett slags hotell där vi spenderade natten. Man kan väl lugnt säga att skillnaden på boende jämfört med natten innan på The Swan var uppenbar. Frukosten intogs inte med utsikt över Themsen i en liten vacker by utan på en plastbricka serverad på rummet och intagen i fönstersmygen sittandes på sängen. Utsikten var en hyfsat trafikerad gata i centrala Oxford.

I Eastbourne såg vi nästan bara äldre människor, i Oxford var det precis tvärtom. Bara ungdomar så långt man såg. Vi gick på en stor gågata i centrala staden och det var helt fullsmockat med folk. Och nästan alla var ungdomar av olika nationalitet. Mitt i folkvimlet hörde vi flera olika skandinaviska språk talas.

Dessvärre var vi för dåligt pålästa om Oxford för att kunna hitta pärlorna och dessvärre var vi där för kort tid för att få någon riktig känsla för staden. Vi hade istället siktet i hög grad inställt på de två sista dygnen av vår Englandsresa – de skulle vi tillbringa i London.

Ytterligare några bilder från Oxford finns HÄR.

The Swan

Basingstoke var i många stycken en ful ankunge men bara några mil därifrån hittade vi en vacker svan.

Streatley är en liten by vid Themsen med cirka 900 invånare  – på andra sidan Themsen ligger byn Goring med cirka 3 500 innevånare. När vi var där trodde vi faktiskt till en början att det var en och samma by eftersom bara en bro skiljer byarna åt. Men Streatley tillhör något som heter West Berkshire och Goring tillhör South Oxfordshire. Och innan bron byggdes hade dessa två byar väldigt lite kontakt. Men det var för 175 år sedan.

Vi hade lämnat Basingstoke och var fortfarande på jakt efter boende då vi såg en trevlig liten pub. Där fanns tyvärr inga lediga rum men de hänvisade till ett hotell längre in i byn. Vi åkte dit och insåg att det här var rätt långt ifrån B&B både vad gällde standard och pris. Men klockan hade blivit rätt mycket och det kändes lockande att stanna där över natten. Hotellet låg precis intill Themsen.

Heltäckningsmattan i rummet var så tjock att tårna försvann i den. (Man kan då givetvis fundera över hur mycket annat smått och gott som kan tänkas ligga gömt i den mattan. 🙂 ) Andra gäster vi mötte i receptionen tillhörde den kategori som byter om till blazer till middagen. Den ena halvan av Par i Foto funderade genast på om man behövde fixa till håret och makeupen lite extra till frukosten morgonen därpå. Och man kan väl säga att vi hade hamnat på ett rätt schysst ställe.

Vi gick en kort sväng i byn och avslutade med en öl på den lokala puben. Morgonen därpå fortsatte vi att utforska omgivningarna (efter att ha intagit frukost utan vare sig tillfixat hår eller extra makeup). Vi gick en promenad längs med floden och passerade en hage med några tjurar i. Det kändes rätt ofarligt tills vi kom på att de smitit ur hagen på motsatt sida och att vi stod väldigt oskyddade för deras framfart på den stig vi gick. En inte helt bekväm situation.  Vi lyckades dock ta oss till hotellområdet och ta skydd bakom ett staket utan att hamna i vägen för  tjurarna.

Streatley och Goring var precis så där som man förväntar sig att en engelsk by ska vara. Efter Basingstoke hamnade vi verkligen på en vacker liten plats och det där med svanen…. hotellet hette The Swan.

Fler bilder från byarna hittar du här.

Winchester

Återigen på jakt efter någonstans att sova hamnade vi i Winchester – en liten stad ”in the middle of nowhere” med en gammal stadskärna. Det var lördag eftermiddag och vi förväntade oss inte att stadens gator skulle vara fulla av folk och att affärerna skulle vara öppna. Och det tog ett tag innan vi förstod att vi hamnat mitt i något slags årligt event.

Inne i stan på en liten sidogata inne på en gård låg öltältet. Det var egentligen ett litet hörn där man ställt en bar och där kunde man köpa lite öl. Och i andra delen av den asfalterade gården stod ett gäng trädgårdsstolar och bord i plast av den sorten vi alla känner igen. I garagedelen, skyddad från regn, stod ett band på fyra personer. Tre övervintrade rockers, såg de ut som i alla fall, och en ung tjej med turkos ögonskugga och alldeles för korta jeans-shorts. De spelade så det stod härliga till. Publiken var inte stor men där fanns den oerhört stolta morfadern, mamman och en syster, några boende i byn och så vi såklart. Vi hann prata med den stolta morfadern och höra hela historien om den unga tjejens framgångar i en stor internationell talangtävling berättad av hennes lika stolta mamma.

Vi försökte få boende på den lokala puben men där var fullt. Kanske hade det årliga körkonventet fyllt upp stadens tillgång av rum. Vi vet inte men vi fick åka vidare. Det där med B&B är inte alltid så lätt.

Dungeness

Under vår resa i England nådde vi en plats som hette Dungeness. Efter att ha åkt miltals längs med kusten och sett den ena vackra strandremsan efter den andra blev Dungeness en upplevelse av helt annat slag.

En karg miljö som närmast påminde om Ölands alvar mötte oss. Längs med den smala vägen låg någon slags sommarhus som var ett mellanting mellan husvagn och stuga. De allra flesta i dåligt skick. Allt kändes faktiskt rätt ogästvänligt och nästintill lite spöklikt. Vårt sikte var dock inställt på den gamla fyren som vi läst om. Den var lätt att hitta i detta landskap.

Nedanför fyren gick en minijärnväg som tog med turister ut i det karga landskapet och till vår stora förvåning var det faktiskt en hel del människor som sökt sig dit. Men nog kan man undra över vad de såg på den där turen genom det landskapet. Alldeles intill fyren fanns något som såg ut som ett kärnkraftverk och efter att ha googlat lite visade det sig mycket riktigt att vara ett sådant – dock inte längre i bruk.

Så försök tänka er en gammal fyr där man kan gå upp och skåda över nejderna. Dessa nejder är dock mest ödemark och några slitna stugor samt ett gammalt kärnkraftverk. Inte så vidare mysigt. Men en upplevelse var det.

Järnvägen, nästan som en modelljärnväg.

Den nya fyren sedd från den gamla.

HÄR finns fler bilder från vår resa i södra England.

Nu är semestern slut

För en månad sedan stängde vi ner våra jobbdatorer, la in frånvaromeddelanden i epostprogrammen och packade väskorna för en resa till England. Det känns som en evighet sedan. Resan till England gick till London för att direkt fortsätta till Folkestone, Sandwich, Dover, Dymchurch, Pevensey Bay, Eastbourne, Brighton, Lancing, Portsmouth, Winchester, Blakestone, Streatley, Oxford och slutligen tillbaka till London. I dagarna har vi börjat gå igenom den digra samling bilder som den resan genererade. Vi är inte riktigt klara ännu, men många bilder ligger tillgängliga HÄR, benämnda UK_2011.

Efter Englandsresan landade vi i hemmet några dagar. Återhämtning, tvätta kläder och gå igenom posten stod på schemat innan vi packade våra väskor på nytt för en kryssning till Riga. Att åka båt över Östersjön och att uppleva en liten bit av Riga var en helt annan typ av upplevelse. Vår guide pratade om glada och ledsna hus och det var helt klart en bra beskrivning på bebyggelsen i denna stad. Så småningom kommer även ett urval av bilder från denna resa.

Ett nytt litet stopp i hemmet innan vi återigen reste ut i Europa. Denna gång till fantastiska Prag. Vi har precis packat upp väskorna därifrån och det känns lite som om vi fortfarande andas Pragluften och känner stämningen därifrån. Hotellet låg mitt i en backe och från vårt fönster såg vi ut över stadens tak. Vi klev upp till soluppgången och vandrade på nästan tomma gator ner till Karlsbron, vi åkte jazzbåt på Moldau i skymningen, vi såg dimmorna linda in staden de tidiga timmarna och solen vräka ner på dagarna. Och som vi gick – backe upp och backe ner, folktomma gator och turistfyllda gränder, trappor och kullerstensgator och det känns som om vi gick precis överallt.

Nu är semestern slut och på måndag sätter vi på våra jobbdatorer igen och hoppas vi kommer ihåg lösenorden och att plocka bort frånvaromeddelanden. Bilderna kommer att hjälpa oss att minnas en underbar semester. Och bilderna lägger vi upp vartefter på vår Flickr.

Vernissage

För en tid sedan hade vi det stora nöjet att bli inbjudna till Titti Hammerlings vernissage på Kungsholmen i Stockholm. Titti är konstnär och flera av hennes tavlor blev vi mycket förtjusta i. Dessvärre stängde utställningen den 31 maj så ni som missade detta tillfälle får vänta ett tag eller helt enkelt bege er till Helsingfors i oktober.

Idag hade vi förmånen att få ta del av Joakim Berndes och Mikael Gustafssons foton på Åstugan – kaféet nån annanstans. För er som vill ha en liten lagom utflykt kan vi varmt rekommendera en liten tripp till denna oas strax utanför Nyköping. Förutom vackra foton kan man avnjuta en kopp kaffe eller något annat läskande  i den lilla trädgården vid ån.

Det är inte utan att man blir lite sugen att själv ställa ut. Men fram till detta kan ske så är vi glada och tacksamma att vi har en del människor runt omkring oss  som ger oss möjligheten att njuta av deras verk.

Joakim och Titti fångade på samma bild, i minglet i samband med Tweetupsthlm i maj 2011.