Skip navigation

Återigen på jakt efter någonstans att sova hamnade vi i Winchester – en liten stad ”in the middle of nowhere” med en gammal stadskärna. Det var lördag eftermiddag och vi förväntade oss inte att stadens gator skulle vara fulla av folk och att affärerna skulle vara öppna. Och det tog ett tag innan vi förstod att vi hamnat mitt i något slags årligt event.

Inne i stan på en liten sidogata inne på en gård låg öltältet. Det var egentligen ett litet hörn där man ställt en bar och där kunde man köpa lite öl. Och i andra delen av den asfalterade gården stod ett gäng trädgårdsstolar och bord i plast av den sorten vi alla känner igen. I garagedelen, skyddad från regn, stod ett band på fyra personer. Tre övervintrade rockers, såg de ut som i alla fall, och en ung tjej med turkos ögonskugga och alldeles för korta jeans-shorts. De spelade så det stod härliga till. Publiken var inte stor men där fanns den oerhört stolta morfadern, mamman och en syster, några boende i byn och så vi såklart. Vi hann prata med den stolta morfadern och höra hela historien om den unga tjejens framgångar i en stor internationell talangtävling berättad av hennes lika stolta mamma.

Vi försökte få boende på den lokala puben men där var fullt. Kanske hade det årliga körkonventet fyllt upp stadens tillgång av rum. Vi vet inte men vi fick åka vidare. Det där med B&B är inte alltid så lätt.

One Comment

  1. Så härligt det är att få följa med på er resa! Man känner verkligen stämningen…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: